En förtvinad själ i en sund kropp?

Nu är det slut på läsfriden, eller i alla fall den dagliga dryga timmen av resväg: cykelpremiär. Det kommer visserligen att bli kortvarigt, eftersom det inte går att cykla till kontoret när vi har flyttat men under någon månad blir det kroppen som får sitt (nåja, det är bra för den men den tycker inte om det) medan den läshungrande själen får ligga i halvträda.

Fyra

Jag har fyra böcker att skriva om men ingen inspiration alls. Jag vill sätta mig i ett hörn med The Secret History i stället. Alternativt strosa runt på stan och äta glass.

Halvvägs: Mig äger ingen

Jag har kommit halvvägs i Åsa Linderborgs Mig äger ingen och låter mig marineras av kärleken sidorna tycks genomdränkta av. Svinalängorna känns avlägsna; språket är enkelt och självklart, inte konstruerat och arbetat. Här är historien i centrum. En kärlekshistoria.

Undantagstillstånd

Det är bokslut och den vanliga därmed följande tidsbristen som råder. Därtill har jag två provsjungningar och en resa till Köpenhamn den här veckan. Och så är det en hel del som behöver planeras inför inflytt i hus och utflytt ur lägenhet. Lugn och ro blir det någon annan gång.

Sist av alla?

Nu har jag i alla fall lånat Mig äger ingen på biblioteket; sist av alla kommer jag att läsa denna bok. Jag försöker hålla mina förväntningar hanterliga och det går skapligt; jag tyckte ju faktiskt inte alls om Svinalängorna och en del likheter anar jag ju.

Utläst: Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov

"Va, har du inte läst den förut?" var den stående kommentaren när folk fick syn på Mästaren och Margarita i min hand, min väska, på mitt skrivbord. Nej, det är en sådan där bok sóm det inte blivit av att läsa för mig, inte förrän nu.

Djävulen vandrar på Moskvas gator och allt vänds uppochned. Människor faller som käglor vid hans framfart men Margarita står kvar och står ganska stadigt. Det är svart humor en masse och mycket ryskt. Och så historien om Pontius Pilatus, ett helt annat evangelium, som löper genom texten.

Jag hade svårt att ta till mig den första delen, där djävulen mer eller mindre löper amok. Jag tyckte inte att det hela var det minsta roligt, utan mest segt och dessutom hade jag (som alltid när jag läser rysk litteraur) svårt att hålla isär personerna. Men andra delen, den som handlar främst om Margarita, var en ren njutning. Där förmådde jag också uppskatta Pontius Pilatus-berättelsen till fullo.

Udda kommentar

Lägenheten är såld nu. Ingen återvändo längre.

Vi frågade köparna om de vill behålla garderoberna och svaret var "ja, och ni får gärna lämna bokhyllorna också". Nej, dem tar vi med oss.