Hundraåring

Idag skulle Maria Gripe ha fyllt hundra år och jag tänker att jag borde ha läst om något av henne men jag skulle bara ha hunnit några få sidor och då kändes det inte så meningsfullt. 

Här är min Maria Gripe-hylla och utöver dessa finns det en hel del i dubbletthyllan. Logiken i vilka utgåvor som dubbleras är inte glasklar - versionerna av Landet utanför är så pass olika att det är befogat men annars - nja, jag vet inte. Den som är uppmärksam ser att jag saknar den andra versionen av Skuggornas barn och att Glasblåsarns barn är en pocket - ha! Två böcker jag har anledning att leta efter, alltså!

Jo, en till vet jag; exemplaret av Agnes Cecilia - en sällsam historia som ligger ovanpå andra böcker är min första Maria Gripe-bok, såväl den första jag läste som den första jag ägde och den är också den bästa men minnet av läsupplevelserna är för alltid blandade med minnet av hur jag lyssnade till radioföljetongen på landet och varje gång jag hör "Timmarnas dans" ur La Gioconda av Ponchielli är jag hos Nora.

#dagens(barn/ungdoms)bokomslag dag 21-27

Så, nu närmar det sig slutet på denna disparata parad av barn- och ungdomsbokomslag som jag publicerar på instagram med hashtaggen #dagensbokomslag.  

Flower Fairies of the Autumn av Cicely Mary Baker. Blackie & Son Limited inte senare än 1930. Jag tycker väldigt mycket om C. M. Bakers illustrationer men också hur orden i titeln är åtskilda av punkter.

Konstiga djur av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore. Bonnier Carlsen 2011. Omslag av Maria Nilsson Thore (@jagjobbar). Det här är nog min favorit bland de senaste årens böcker för barn. Den är smart, varm och charmig och underhållande för både barn och vuxna. Och så finns det två böcker till.

Agnes Cecilia - en sällsam historia av Maria Gripe. Bonniers Juniorförlag AB 1981. Omslag av Harald Gripe. Det här är en av mina älsklingsböcker och jag har glömt hur många gånger jag läst den. Jag älskar också hur omslaget leder in i något - och så typsnittet, det snirkliga. Att det blev Agnes Cecilia just den 23 november beror på att den som en gång introducerade mig till henne (den) fyllde fyrtio år den dagen. 

Mette-Marit går till filmen av Björg Gaselle. Sörlins förlag 1956.Omslag av Elisabeth Kugelberg. Spegeleffekter är intressanta, även om det inte är så mycket av symbolik här. Och klänningen!!!

Anden, Döden och Tulpanen av Wolf Erlbruch. Lindskog Förlag 2012. Nyminimalistiskt omslag till vacker och lite märklig berättelse, som inte gick hem hos barnen. 

Sagan om Babar den lille elefanten av Jean de Brunhoff. Ljus Förlag 1947. Den här dagen fyllde min yngste son sex år och vi har läst mycket om Babar för honom genom åren. Här är en som även lästes av hans farfar.

Barnen ifrån Frostmofjället av Laura Fitinghoff. P. A. Norstedt & Söners Förlag 1938. Kyla. Umbäranden. Träsnitt?

#dagens(barn/ungdoms)bokomslag dag 14-20

Då var det dags för ytterligare en veckas barn/ungdomsbokomslag från Instagram #dagensbokomslag och det är samma spretiga blandning som tidigare, dock med fokus på 1940-50-tal.

Ofelias skuggteater av Michael Ende och Friedrich Hechelmann. Berghs 1988. Omslag av Friedrich Hechelmann. Suggestivt omslag till suggestiv bok.

Trillingarna Svanslös av Gösta Knutsson. Albert Bonniers förlag 1948. Omslag av Lucie Lundberg. Jag tyckte väldigt mycket om böckerna om Pelle Svanslös när jag var liten och läste dem om och om igen. Det här var en av mina favoriter.

Krakel Spektakel av Lennart Hellsing. Rabén & Sjögren 1952. Omslag av Stig Lindberg. Som sagt, jag gillar Stig Lindberg och det här omslaget är både enkelt och klurigt - men den gulgröna färgen är jag måttligt förtjust i.

Trollvinter av Tove Jansson. Gebers 1957. Omslag av författarinnan. De första utgåvorna är finast, så är det bara.

Agaton Sax och de slipade diamanttjuvarna av Nils-Olof Franzén. Albert Bonniers förlag 1959. Omslag av Åke Lewerth. En stiliserad och lätt geometrisk illustration i skarpa färger - ganska ovanlig, tänker jag. 

Tillträde till festen av Gunnel Beckman. Albert Bonniers Förlag 1969. Omslag av Christian von Snellman. Titeln är ett citat ur en dikt av Karl Vennberg och festen är definitivt inte en fest i gängse bemärkelse, utan tillvaron efter döden. När jag studerade litteraturvetenskap ingick den här boken och det var intressant att jämföra de olika omslagen som speglade sin tid - och sin syn på boken.

Konsulns Gun - En bok om en yrhätta av Salli Brolin-Janzon. Bokförlaget Ardor 1946. Omslag av okänd. Jag är väldigt förtjust i äldre flickböcker men kan till min förtret inte hitta vare sig boken med titeln En liten gås eller den med undertiteln "En barnförbjuden backfischbok".

#dagens(barn/ungdoms)bokomslag dag 7-13

Här är andra veckan av Instagram"utmaningen" #dagensbokomslag med barn/ungdomsbokomslag. Det är bara jag som ägnar mig åt det här, därav citationstecknen kring utmaning. Det är ingen struktur överhuvudtaget utan en salig blandning av böcker ur min bokhylla, ofta tidstypiska på ett eller annat sätt.

På sätt och vis är det här svårare än skönlitteraturen för vuxna och facklitteraturen. Barn- och ungdomsböckerna har mycket mer sällan grafiska omslag på samma sätt, bilderböcker och illustrerade böcker har vanligen en illustration ur boken som får utgöra omslagsbild. Det gör dem en aning mindre... spännande, samtidigt som jag ju ägnar mig åt en sjusärdeles nostalgitripp.

Flicka i Paris av Kerstin Thorvall. Bonniers 1963. Omslag av författarinnan (ja, det står så, jag lovar). En mycket tidig bok av denna sjukt produktiva kvinna.

Vävarens och herdens äventyr, en kinesisk saga återberättad av Hisako Kimishima, illustrationer och omslag av Shigeru Hatsuyama. Fukoinkan-Shoten 1979. Den här boken kan jag inte läsa men jag fastnade för omslaget och illustrationerna.

 Sagan om Vasa av Bertil Almqvist. Bonniers 1965.

Boken om Agnes av Claque (Anna Lisa Wärnlöf). Natur och Kultur 1986. Omslag av Ulf Beckman. Jag föll för omslaget när jag läste den här boken som barn. Originalet från 1963 var lite mer kvadratiskt i formen och - inser jag nu när jag googlar -faktiskt ett annat. Det är snarlika men inte samma föremål som avbildats i samma trompe l'oeil-stil. Alltså måste jag börja jaga originalutgåvan.

Ullabella av Marika Stiernstedt. Illustrationer av Kurt Ljungstedt och Nils von Dardel. Albert Bonniers förlag 1927. Omslagsbild av Nils von Dardel. Jag tycker så mycket om linjerna i den här bilden. Inuti finns en annan framsida som ger en helt annan, mycket barnsligare känsla.

Jag var inte säker på vem som stått för framsidans illustration men när jag bläddrat mig fram till bilden inuti boken var jag och Beatrice Bohman (@bokvasen) säkra på att det var Nils von Dardel - väldigt mycket Den döende dandyn där.

Katitzi av Katarina Taikon, teckningar av Björn Hedlund. Förlag Zigenaren 1969. Omslag av Björn Hedlund. Socialrealism med mangakänsla. Snart femtio år gammal men mycket är sig tyvärr alltför likt för zigenarna/romerna.

Der Struwwelpeter oder lustige Geschichten und drollige Bilder für Kinder von 3 bis 6 Jahren av Dr. Heinrich Hoffmann. Loewes Verlag odaterad men av trycket i inlagan att döma skulle jag gissa på 1940- 50-tal. Jag vet inte om man verkligen bör läsa den här boken för treåringar, för bitvis är den ganska creepy.

#dagens(barn/ungdoms)bokomslag dag 1-6

Förra året visade jag upp en del bokomslag på Instagran under hastaggen #dagensbokomslag. Nu i november gör jag om det och den här gången är det barn- och ungdomsbokomslag det handlar om. Som vanligt är det mina egna exemplar jag visar upp. Årtalet är det som gäller för just dessa, originalen kan vara äldre.

Pricken av Margret och H. A. Rey. Rabén & Sjögren 1959. En väldigt fin och ständigt aktuell bok om att vara annorlunda.

Elisabit - Den köttätande växtens äventyr av H. A. Rey. Rabén & Sjögren 1950. Den här något mer okända boken fick vara med som bonus då många har en relation till Pricken.

Juliane och jag av Inger Edelfeldt. AWE/Gebers 1982. Omslag av författaren. Boken som grundlade min faiblesse för långa svarta kjolar och snirkliga smycken.

 Alices äfventyr i sagolandet av Lewis Carroll. P. A. Norstedt & Söners förlag 1898. Öfversättning från ett exemplar af den engelska originalupplagans sjuttionde tusental af Louise Arosenius (som fått det till att Alice sitter på en grön bänk...)

Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren. Rabén & Sjögren 1982. Omslag av Ilon Wikland.
Min kusin fick Ronja Rövardotter i julklapp när den var alldeles ny och jag blev så avundsjuk på henne. Den tjocka boken med den lummigaste grönskan man kan tänka sig på omslaget lovade så mycket. Ett år senare fick jag den också.

Baksidan av Ronja Rövardotter får vara med som bonus. Minst lika fin som framsidan.

Ättiksgurka med choklad av Stéphanie. Bonniers Juniorförlag AB 1988. Omslag av Stewen Quigley. Det här får vara med för att det är så mycket 1980-tal och för att jag när det begav sig tyckte att den illustrerande typografin var väldigt rolig. Äsch, det tycker jag fortfarande men snygg - nja.

ABC av Lennart Hellsing och Poul Ströyer. Rabén & Sjögren 1974. Omslag av Poul Ströyer. Egentligen gillar jag Stig Lindberg mer men hans ABC-bok är inte alls lika slående.

Död och dikt

I natt var det 75 år sedan Karin Boye dog i en skogsbacke i Alingsås, den där döden som hemskt nog varit nästan lika viktig som hennes liv, för mig och för många andra. Den självvalda döden som ekar bakåt i texterna, texterna som pekar framåt mot den. Och just detta liv och dikt, död och dikt, som går i varandra, som går igen, för mig (liksom för så många) när det gäller även Sylvia Plath. Döda poetissors sällskap.

Det började på sätt och vis med samlingsvolymen Dikter som jag köpte i Läseklubben – den lite mer seriösa bokklubben för barn på 1980-talet. En gul pocket med ganska dålig limning där jag markerade de bästa dikterna med färgade gem, som sitter kvar än idag.

Men det var bara en början, än så länge bara dikter, bra dikter men nästan som vilka som helst. Det var senare, när jag läste Hjalmar Gullbergs dikt ”Död amazon” i min fars Lyrik från vår egen tid som det blev något annat och än mer så när jag i gymnasiet fick en väninna som var lätt besatt av Karin Boye och t.o.m. såg ut en aning som hon. Vi läste Margit Abenius biografi Drabbad av renhet och jag drabbades av Karin Boyes liv lika mycket som av hennes dikt. De ingick en förening, blev oskiljaktiga och talade till mig som till ingen annan – som till så många andra men det kunde jag inte se då. 

Jag föll för och fann mig själv i den renhetslängtande och den dödslängtande Karin Boye, det var hon som var min, andra kunde spegla sig i andra aspekter. Tänkte jag så då? Jag tror inte det men jag kan se det nu. Projiceringar och speglingar, identifikation och… drömmen om perfektion. 

Nu kan jag fascineras av tanken på denna gemenskap byggd på ensamhet, hur vi satt där var och en för sig och läste oss in i livet och in i döden, fann oss själva och andra, fann en gemenskap genom orden, en gemenskap som kan delas åratal senare när vi möts på andra sätt, tar form och blir verkliga. När vi kan släppa in andras bilder, andras tankar, se att "min" Karin Boye är just min men att hon lyser lika starkt för mig även när jag sett andras.

Min första pojkvän skrev magisteruppsats om Karin Boyes För lite och läste Gunilla Domellöfs doktorsavhandling I oss är en mångfald levande så det gjorde jag också – och de andra romanerna. Vi gick till Alfa antikvariat och suktade efter originalutgåvan av Moln, som kostade svindlande tusen kronor men i Lund hittade jag de två sista diktsamlingarna för mer överkomliga summor och köpte dem. De första egentliga objekten i min ganska blygsamma men för mig väldigt värdefulla boksamling.

Det där samlandet kom av sig så jag saknar det mesta av prosan samt Moln, som är en sorts helig graal för mig. Flera gånger har jag varit på vippen att köpa den men ändå inte gjort det. Jag tror att tanken på att äga den nästan är bättre än ägandet i sig själv men kanske, kanske ska jag köpa den till mig själv i fyrtioårspresent. Ett frikort i köpstoppet. Eller så väntar jag, bidar min tid ett tag till.

Men om tjugofem år ska den vara min och jag ser framför mig hur vi kommer att vallfärda dit, till den där backen, för att hedra henne, för att tacka henne. Jag ser Alingsås skogar fyllas av oss som projicerade våra känslor och liv på henne och hennes på våra egna.

Död amazon

Svärd som fäktar mot övermakten,

du skall brytas och sönderslås !

Starka trupper ha enligt T.T.

nått Thermopyle, Greklands lås

Fyrtioåriga Karin Boye

efterlyses från Alingsås.

Mycket mörk och med stora ögon;

klädd i resdräkt, när hon försvann.

Kanske söker hon bortom sekler,

dit en spårhund ej vägen fann,

frihetspasset där Spartas hjältar

valde döden till sista man.

Ej har Nike med segerkransen

krönt vid flöjtspel och harposlag

perserkonungen, jordens gissel.

Glömd förvittrar hans sarkofag.

Hyllningkören skall evigt handla

om Leonidas' nederlag.

För Thermopyle i vårt hjärta

måste några ge livet än.

Denna dag stiger ned till Hades,

följd av stolta hellenska män,

mycket mörk och med stora ögon

deras syster och döda vän.

Här skriver jag om Kallocain, här om novellen Snäckorna och här om Jessica Kolterjahns litterära fantasi Den bästa dagen är en dag av törst, en recension som mest handlar om oss besatta Boyeläsare.

#dagensbokomslag dag 17-19

Efter de typografiska blev det tre mer disparata bokomslag:

Schloss Gripsholm av Kurt Tucholsky. Rowohlt 1954, Omslag av Karl Gröning jr och Gisela Pferdmenges. Jag älskar titeln skriven med blomstergirlander men det är kanske lite för sött egentligen.

The Old Man and the Sea av Ernest Hemingway. Jonathan Cape 1952. Tyvärr finns ingen illustratör eller formgivare till detta fantastiska omslag angiven - det är en stor favorit hos mig sedan många år. Färgtrycket var något helt annat på 1950-talet. matt papper och en färgmättnad som får dagens att framstå som blaskig.

Pengar av Émile Zola. Fröléen & Comp. 1912. Art nouveau i svensk tappning av okänd formgivare.

#dagensbokomslag dag 8-16

En av mina älsklingskategorier vad gäller bokomslag är de där typografin är (nästan) allt. Valet av typsnitt och textens placering är en konst. Tyvärr finns det en risk att det blir enbart snyggt och inte speglar bokens innehåll så bra.

Härdarna av Karin Boye. Albert Bonniers Förlag 1927. På den tiden verkade formgivarna i det tysta, icke namngivna som de var, men utförde ändå stordåd i det lilla.

Den vita staden av Karolina Ramqvist. Norstedts 2015. Omslag av Lotta Kühlhorn. Årets hittills snyggaste omslag är grafiskt och sparsmakat med en kongenial gestaltning av den yta som krackelerar även i texten - lysande. (Och ja, ytan börjar krackelera redan i första boken, här är förfallet totalt.)

Veranda för en tenor av Klas Östergren. Filmkonst 1996. Omslag av Anders Avehall. Det är svårt att fotografera guldtryck på halvmatt grått papper men i verkligheten är det väldigt snyggt. 

Filmkonst var en publikation som jag tror gavs ut som tidskrift av Göteborgs Filmfestival. Utgåvorna var dock sinsemellan helt olika, både till innehåll och utformning.

 Deliria av Mare Kandre. Albert Bonniers Förlag 1992. Omslag av Marie Sterte.

Dikter av Hjalmar Gullberg. Norstedts 2002. Omslag av Karl-Erik Forsberg. Mer vitt, svart och rött. Jag är dock inte helt förtjust i avstavning på det här sättet; det ska ju vara ett bindestreck i Gullberg. (Att jag accepterar det mer i Veranda för en tenor ovan är för att där har titeln nästan helt övergått till att vara en bild.)

Rondo av Gösta Oswald. Albert Bonniers Förlag 1951. Omslag av Arne Jones. Den här har jag i ärlighetens namn inte läst, utan bara köpt för att den var så snygg.

 Kräklek av Åsa Ericsdotter. Wahlström & Widstrand 2002. Omslag av Joanna Rubin Dranger.

Sagospel av Bengt Anderberg. Albert Bonniers Förlag 1960. Omslag av Kerstin Anckers. Den här köpte jag efter att ha sett en bild av den i en bok om "svensk skönskrift", har jag för mig.

The Stepford Wives av Ira Levin. Pan Books 1973. Omslagsillustration av Malcolm Smith. Den där kvinnan gör en enorm skillnad - och tar oss bort från det typografiska till andra sorters omslag...

#dagensbokomslag dag 5-7

Bokomslagsutmaningen fortsatte med dessa tre innan jag gick in på en särskild kategori, nämligen de grafiska där det endast är text på omslaget.

Mrs Craddock av W. Somerset Maugham. Prisma/Biblioteksförlaget 1961. Omslag av Gunilla Cederholm. Jag gillar den skissartade bilden över den färgade bakgrunden. Minus dock för (väldigt tidig) blurb.

The Complete Poetical Works of Robert Burns. Geo. M. Hill Company. Varken formgivare eller årtal finns angivet men den är gammal och vacker.

Den lyckliga kärleken av Kerstin Thorwall. Bonniers 1977. Omslag efter Pierre-Joseph Redouté. Skira rosor och snirkligt typsnitt är väl inte precis det man förknippar med 1970-talet men jag älskar det.