Den här veckan frågar Lyran efter barn- och ungdomsböcker till sin Tematrio och det ska väl inte vara så svårt.
En av barnens julklappsböcker var Åsa Linds Sandvargen och den var så uppskattad att vi snabbt lånade de övriga delarna i trilogin. Zackarina bor med sina föräldrar i ett litet hus vid havet - en barnboksidyll - men det är ganska mycket de inte är helt överens om. Då är det tur att det finns en sandvarg på stranden, en sandvarg som kan svara på frågor och följa alla fladdriga tankegångar - och på sitt speciella sätt hjälpa Zackarina och föräldrarna att förstå varandra lite bättre. Underfundigt och väldigt fint, passande för barn i åldern 6-9 år.
En annan favorit sedan tidigare är Viktiga kartor för upptäckare och dagdrömmare av Sarah Sheppard. På ett antal uppslag med varsitt tema samlas en mängd fakta om såväl djur och ädelstenar som sjörövare och vulkaner. Allt knyts till världskartor och det finns mycket att upptäcka på varje sida. Lärorikt och underhållande för såväl barn som vuxna men målgruppen är nog ändå 5-8-åringar.
Tala är guld av Cammie McGovern är en amerikansk YA som inte väjer för komplikationer, utan snarare vadar i dem. Sista året i high school, en flicka med cerebral pares, en pojke med allvarlig OCD, en vänskap och kanske mer än så. Ibland blir det lite för mycket men annars tycker jag att den här typen av böcker ofta blir alltför tillrättalagda - "problemen" bottnar inte utan kunde vara utbytbara men här är de ständigt närvarande, samtidigt är personerna så mycket mer än sina diagnoser.
onsdag 1 februari 2017
söndag 22 januari 2017
Utläst: Future perfect av Mara Lee
En liten ort i Skåne, två pojkar och en labil mor. Och så en flicka som de faller för, blint, dövt och med enorma konsekvenser för dem alla.
Dora, den galna, som det berättas historier om - vilka är egentligen fäderna till sönerna, och vad hände egentligen där ute på ön - som syr kläder som inte liknar några andra plagg. Hennes söner, den äldre Lex, den yngre Trip. Lex med mörker i sitt inre, som håller sig undan och hör de andra skratta, som tecknar med livet som insats och Trip med ljuset och glädjen.
Och hon, flickan Chandra, en katalysator som närapå går åt på kuppen.
Chandra, som hela tiden vetat att det är något farligt hos henne, och något farligt i språket. Orden betyder något annat i hennes närhet, får en annan laddning. Undertoner hon bara anar, undertexter hon inte förstår mer av än att de klistrar sig fast vid henne. Tvetydigheterna där hon blir till måltavlan gör hennes redan återhållsamma användning av sråket nästan obefintlig. De oförstående föräldrarna och lärarna och räddningen hos en släkting som låter henne vara - och låter henne möta Dora och Trip. En hemkomst men alldeles för kort.
Som en röd tråd genom berättelsen ett plagg, en särskild klänning, och en bok om densamma. En klänning för ritualer och brottslighet, för fetishism och smugglande, behandlad med giftiga ämnen och med dödsoffer som följd. Ett plagg som är för mycket, liksom utlevelsen är för mycket, och som är nyckeln till än mer.
Något sker och någon måste sota för det. Dora hamnar på mentalsjukhus, Trip får sin brors biljett till Paris och ett nytt liv tar vid. Han är för ung för det men det är ungdomen som får honom att klara sig - eller klara livhanken, för klara sig är något annat. Han är död men söker liv med sin kropp. Överallt och ingenstans har vi hört den förut men det brukar vara kvinnor som tar den vägen annars. Klockorna som klämtar över Nordsjön i Breaking the Waves klämtar här över Paris gator.
Lex famlar sig fram i vilsenheten, i spillrorna efter det som var och Chandra hamnar på en skola för vanartiga flickor, eller vad de nu är. De som också är lite för mycket, lite för utlevande. Bakom lås och bom men med vägar ut, i alla fall för somliga av dem. Ett mellanrum där Chandra får svar på frågor hon inte ställt, där undertonerna hon anat blir till hela ackord.
Om igen hoppas man, hoppas jag, att det ska vända, att det ska lösa sig, att trådarna ska bindas samman igen men det är som en uråldig tragedi som obönhörligt måste nå sitt slut.
Klockorna klämtar. Någon har gått under.
Dora, den galna, som det berättas historier om - vilka är egentligen fäderna till sönerna, och vad hände egentligen där ute på ön - som syr kläder som inte liknar några andra plagg. Hennes söner, den äldre Lex, den yngre Trip. Lex med mörker i sitt inre, som håller sig undan och hör de andra skratta, som tecknar med livet som insats och Trip med ljuset och glädjen.
Och hon, flickan Chandra, en katalysator som närapå går åt på kuppen.
Chandra, som hela tiden vetat att det är något farligt hos henne, och något farligt i språket. Orden betyder något annat i hennes närhet, får en annan laddning. Undertoner hon bara anar, undertexter hon inte förstår mer av än att de klistrar sig fast vid henne. Tvetydigheterna där hon blir till måltavlan gör hennes redan återhållsamma användning av sråket nästan obefintlig. De oförstående föräldrarna och lärarna och räddningen hos en släkting som låter henne vara - och låter henne möta Dora och Trip. En hemkomst men alldeles för kort.
Som en röd tråd genom berättelsen ett plagg, en särskild klänning, och en bok om densamma. En klänning för ritualer och brottslighet, för fetishism och smugglande, behandlad med giftiga ämnen och med dödsoffer som följd. Ett plagg som är för mycket, liksom utlevelsen är för mycket, och som är nyckeln till än mer.
Något sker och någon måste sota för det. Dora hamnar på mentalsjukhus, Trip får sin brors biljett till Paris och ett nytt liv tar vid. Han är för ung för det men det är ungdomen som får honom att klara sig - eller klara livhanken, för klara sig är något annat. Han är död men söker liv med sin kropp. Överallt och ingenstans har vi hört den förut men det brukar vara kvinnor som tar den vägen annars. Klockorna som klämtar över Nordsjön i Breaking the Waves klämtar här över Paris gator.
Lex famlar sig fram i vilsenheten, i spillrorna efter det som var och Chandra hamnar på en skola för vanartiga flickor, eller vad de nu är. De som också är lite för mycket, lite för utlevande. Bakom lås och bom men med vägar ut, i alla fall för somliga av dem. Ett mellanrum där Chandra får svar på frågor hon inte ställt, där undertonerna hon anat blir till hela ackord.
Om igen hoppas man, hoppas jag, att det ska vända, att det ska lösa sig, att trådarna ska bindas samman igen men det är som en uråldig tragedi som obönhörligt måste nå sitt slut.
Klockorna klämtar. Någon har gått under.
fredag 20 januari 2017
Självklart om skuggsidor
I en av förra årets kataloger från Svensk Bokhandel fastnade jag för titeln Handbok för städerskor, en samling noveller av en författare jag aldrig hade hört talas om men som tydligen var den senaste "upptäckten" bland avlidna författare och idag skriver jag om den på dagensbok.com.
Drygt 500 sidor med 44 noveller men det känns aldrig långt och de korta berättelserna växer mer och mer samman till en splittrad roman om ett långt ifrån enkelt liv, ett liv som följer författarens eget tätt, tätt. En vilsen uppväxt, en dysfunktionell familj, olika arbeten bland och nära de svaga och utsatta, egen alkoholism, en syster döende i cancer - nej, det är inga enkla saker men oftast är mörkret hanterligt; antingen är det sakligt och konkret skildrat, eller serverat med en mörk och drastisk humor som distanserande effekt.
Det självbiografiska, eller förment självbiografiska, eller kanske bara anat självbiografiska kan ibland bli till ett hinder men här skapar det i vart fall illusionen av autenticitet, av att det som skildras måste vara verkligt (för verkligheten överträffar dikten) och hela tiden är det med ett bevarande av såväl författarens som berättarjagets integritet.
Nu vill jag läsa de 32 noveller som utgör resten av Lucia Berlins författarskap.
Här finns recensionen.
Drygt 500 sidor med 44 noveller men det känns aldrig långt och de korta berättelserna växer mer och mer samman till en splittrad roman om ett långt ifrån enkelt liv, ett liv som följer författarens eget tätt, tätt. En vilsen uppväxt, en dysfunktionell familj, olika arbeten bland och nära de svaga och utsatta, egen alkoholism, en syster döende i cancer - nej, det är inga enkla saker men oftast är mörkret hanterligt; antingen är det sakligt och konkret skildrat, eller serverat med en mörk och drastisk humor som distanserande effekt.
Det självbiografiska, eller förment självbiografiska, eller kanske bara anat självbiografiska kan ibland bli till ett hinder men här skapar det i vart fall illusionen av autenticitet, av att det som skildras måste vara verkligt (för verkligheten överträffar dikten) och hela tiden är det med ett bevarande av såväl författarens som berättarjagets integritet.
Nu vill jag läsa de 32 noveller som utgör resten av Lucia Berlins författarskap.
Här finns recensionen.
onsdag 18 januari 2017
Tematrio - Saker som är mjuka
Den här veckan frågar Lyran efter titlar som innehåller saker som är mjuka och jag tycker att det är fruktansvärt svårt att komma på några - ordet snö återkommer men är snö egentligen så mjuk när allt kommer omkring? Äsch, det får bli mossa, moln och skum
Jag väntar under mossan av Amanda Hellberg handlar om Tilda som när hon tillbringar sommarlovet hos sin morfar möter såväl mörker och fara som kärlek i ett lantligt ingenstans där folktrons väsen inte bara hör hemma i sagorna.
Ett moln på min himmel är den titel Françoise Sagans Bonjour tristesse ursprungligen fick när den översattes till svenska. 17-åriga Cécile tillbringar sommaren på franska rivieran tillsammans med sin far och hans älskarinna. När faderns kärleksliv kompliceras ytterligare och Cécile ser sin tillvaro hotas börjar hon planera något som hon inte riktigt klarar av.
Boris Vians surrealistiska roman Dagarnas skum är såväl en drömsk och förvirrande kärlekshistoria som en samhällskritisk satir. Den rike och vackre Colin lever ett bekymmerslöst liv i Paris men när det visar sig att hans älskade Chloë har en näckros i lungan vänder allt och drömmen blir till en mardröm.
fredag 13 januari 2017
Årsbokslut 2016
Årsbokslutet på jobbet har dragit ut på tiden med sena ändringar och oklarheter men nu närmar det sig. Här är det betydligt enklare - det gäller bara att få tid att sätta ihop något, och bristen på tid är skriande just under årsbokslutet, särskilt om detta kombineras med sjuka barn, men här har vi det.
Vad gäller antalet utlästa böcker var 2016 ett riktigt dåligt år men orsaken var egentligen positiv: till sist läste jag hela Prousts På spaning efter den tid som flytt, vilket innebär långsam, omständlig läsning. Jag är väldigt glad över det men, som sagt, det försämrar lässtatistiken. Och förbättrar om man ska se till den något minskade dominansen av kvinnliga författare.
Bloggandet vacklade betänkligt av en mängd bra och dåliga skäl men jag skrev i alla fall recensioner på dagensbok.com.
Jag läste ut sextio böcker och av dem var
15 skrivna av män, d.v.s. hela 25%
4 skrivna av både kvinnor och män
11 på engelska
8 översatta till svenska från engelska
12 översatta till svenska från andra språk
18 lånade på biblioteket
6 e-böcker
20 recensionsexemplar från förlag
7 omläsningar
För bekvämlighetens skull återanvände och kompletterade jag de diagram jag använde förra året. Som synes var det verkligen ett dåligt år vad gäller antalet utlästa böcker.
Vad gäller antalet utlästa böcker var 2016 ett riktigt dåligt år men orsaken var egentligen positiv: till sist läste jag hela Prousts På spaning efter den tid som flytt, vilket innebär långsam, omständlig läsning. Jag är väldigt glad över det men, som sagt, det försämrar lässtatistiken. Och förbättrar om man ska se till den något minskade dominansen av kvinnliga författare.
Bloggandet vacklade betänkligt av en mängd bra och dåliga skäl men jag skrev i alla fall recensioner på dagensbok.com.
Jag läste ut sextio böcker och av dem var
15 skrivna av män, d.v.s. hela 25%
4 skrivna av både kvinnor och män
11 på engelska
8 översatta till svenska från engelska
12 översatta till svenska från andra språk
18 lånade på biblioteket
6 e-böcker
20 recensionsexemplar från förlag
7 omläsningar
För bekvämlighetens skull återanvände och kompletterade jag de diagram jag använde förra året. Som synes var det verkligen ett dåligt år vad gäller antalet utlästa böcker.
Det blev färre bibliotekslån (30% mot 44%) och fler recensionsexemplar (33% mot 21%) än förra året. Hmmm, jag borde alltså få in jämförelsetal i diagrammen.
Slutligen har vi diagrammet över hur böckernas språk fördelar sig och tyvärr har jag läst ungefär lika många böcker som översatts till svenska från engelska. I princip alla är recensionsexemplar, om jag nu ska hitta någon ursäkt.
måndag 2 januari 2017
Mina recensioner på dagensbok.com
Jag recenserar ju böcker även på dagensbok.com och här är en lista över mina recensioner där - senaste recensionen överst.
Livet av Åsa Moberg
Kulturkvinnan och andra texter av Ebba witt-Brattström
Prylbanta - färre saker, större frihet av Elisabeth Byström och Johan Ernfors
Den nya dagen gryr - Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal
Det tunna svärdet av Frida Nilsson
Kläderna av Inger Edelfeldt
På drift av Marianne Lindberg De Geer
Det var vi av Golnaz Hashemzadeh
Att vara Loa Falkman av Carl Johan Falkman och Andreas Lindahl
Kidnappningen av Anna Schulze
Célanire av Maryse Condé
Den ensamma staden av Olivia Laing
Sista skriket av Emma Veronica Johansson och Philip Warkander
Spel av Anna Roos
Klass av Elise Karlsson
Förföljarna av Magnus Florin
Den andra musiken av Nicholas Ringskog Ferrada-Noli
Finna sig av Agnes Lidbeck
À la mode av bl.a. Ida de Wit Sandström & Cecilia Fredriksson (red.)
Ekonomi så att du förstår av Marcus Weeks
Flickorna av Emma Cline
Handbok för städerskor av Lucia Berlin
Bildning - då, nu sen av bl.a. Martin Aagård
Det är natten av Karolina Ramqvist
Sandöflicka av Märta Fohlin
De dödas verkliga antal av Lotta Olsson
Välkommen till Amerika av Linda Boström Knausgård
Minnets kläder av Tonie Lewenhaupt
Störst av allt av Malin Giolito Persson
Särskilt begåvade barn av Linda Kreger Silverman
Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
De försvunna böckernas bibliotek av Kristoffer Leandoer
Modets död av Jenny Lantz
Den sårade pianisten av Maria Ernestam
Bygg en förmögenhet av Joel Bladh
Snökimonon av Mark Henshaw
Jag vet allt det här av Annika Paldanius
Generation Loss av Elizabeth Hand
Förlorad morgon av Gabriela Adameșteanu
Södra Ängby av Thorbjörn Andersson m.fl.
En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki
Operahistoria av Göran Gademan
Ögat av Vladimir Nabokov
Miniatyrmakaren av Jessie Burton
Ikea - en kulturhistoria av Sara Kristoffersson
Novellixkvartett Agatha Christie
Böckerna om barnen i Bullerbyn av Astrid Lindgren
Bära barnet hem av Cilla Naumann
Novellixkvartett nyskrivet
Mot fyren av Linda Skugge och Astrid Tollgård
Varken bildning eller piano av bl.a. Lars Anders Johansson
Hush Baby av Johanna Holmström
Mina hjältinnor av Samantha Ellis
Livet enligt Hildy Good av Ann Leary
En sommar med Proust av Laura El Makki (red.) m.fl.
Smokey Nelsons sista dagar av Catherine Mavrikakis
Timme noll av Lotta Lundberg
Husmoderns död och andra texter av Sara Danius
1989 av Linda Skugge och Astrid Tollgård
Shopstop av Gunilla Brodrej
Livet av Åsa Moberg
Kulturkvinnan och andra texter av Ebba witt-Brattström
Prylbanta - färre saker, större frihet av Elisabeth Byström och Johan Ernfors
Den nya dagen gryr - Karin Boyes författarliv av Johan Svedjedal
Det tunna svärdet av Frida Nilsson
Kläderna av Inger Edelfeldt
På drift av Marianne Lindberg De Geer
Det var vi av Golnaz Hashemzadeh
Att vara Loa Falkman av Carl Johan Falkman och Andreas Lindahl
Kidnappningen av Anna Schulze
Célanire av Maryse Condé
Den ensamma staden av Olivia Laing
Sista skriket av Emma Veronica Johansson och Philip Warkander
Spel av Anna Roos
Klass av Elise Karlsson
Förföljarna av Magnus Florin
Den andra musiken av Nicholas Ringskog Ferrada-Noli
Finna sig av Agnes Lidbeck
À la mode av bl.a. Ida de Wit Sandström & Cecilia Fredriksson (red.)
Ekonomi så att du förstår av Marcus Weeks
Flickorna av Emma Cline
Handbok för städerskor av Lucia Berlin
Bildning - då, nu sen av bl.a. Martin Aagård
Det är natten av Karolina Ramqvist
Sandöflicka av Märta Fohlin
De dödas verkliga antal av Lotta Olsson
Välkommen till Amerika av Linda Boström Knausgård
Minnets kläder av Tonie Lewenhaupt
Störst av allt av Malin Giolito Persson
Särskilt begåvade barn av Linda Kreger Silverman
Min fantastiska väninna av Elena Ferrante
De försvunna böckernas bibliotek av Kristoffer Leandoer
Modets död av Jenny Lantz
Den sårade pianisten av Maria Ernestam
Bygg en förmögenhet av Joel Bladh
Snökimonon av Mark Henshaw
Jag vet allt det här av Annika Paldanius
Generation Loss av Elizabeth Hand
Förlorad morgon av Gabriela Adameșteanu
Södra Ängby av Thorbjörn Andersson m.fl.
En saga om tidens väsen av Ruth Ozeki
Operahistoria av Göran Gademan
Ögat av Vladimir Nabokov
Miniatyrmakaren av Jessie Burton
Ikea - en kulturhistoria av Sara Kristoffersson
Novellixkvartett Agatha Christie
Böckerna om barnen i Bullerbyn av Astrid Lindgren
Bära barnet hem av Cilla Naumann
Novellixkvartett nyskrivet
Mot fyren av Linda Skugge och Astrid Tollgård
Varken bildning eller piano av bl.a. Lars Anders Johansson
Hush Baby av Johanna Holmström
Mina hjältinnor av Samantha Ellis
Livet enligt Hildy Good av Ann Leary
En sommar med Proust av Laura El Makki (red.) m.fl.
Smokey Nelsons sista dagar av Catherine Mavrikakis
Timme noll av Lotta Lundberg
Husmoderns död och andra texter av Sara Danius
1989 av Linda Skugge och Astrid Tollgård
Shopstop av Gunilla Brodrej
Spretigt om bildning
Igår skrev jag om Bildning - då, nu, sen på dagensbok.com. Det är en ganska spretig samling texter om bildning, detta begrepp som inte riktigt går att defniera - det finns alltid något mer som ska med men om detta nu hör dit, då måste ju... Svår att fånga, svår att inringa och i dagsläget svårligen ansatt av konkurrensen från annat som är lättare att definiera, kvantifiera.
Tänk om några av alla nyårslöften om att träna mer utbyttes mot dito om att läsa mer, se fler konstutställningar och operaföreställningar, lyssna på Filosofiska rummet...
Här är recensionen.
Tänk om några av alla nyårslöften om att träna mer utbyttes mot dito om att läsa mer, se fler konstutställningar och operaföreställningar, lyssna på Filosofiska rummet...
Här är recensionen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

