tisdag 8 juli 2014

Tematrio - Sådant jag borde ha läst

Den här veckan är det ett mer personligt ämne för Tematrion: Lyran vill att vi ska berätta om tre böcker vi äntligen sett till att läsa eller om tre böcker vi borde läsa. Eftersom jag hur länge som helst haft samma titlar överst på den där listan över böcker jag borde läsa gör jag det lätt för mig och väljer dem. Det de har gemensamt är att de är mycket omfattande.

Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt har jag faktiskt läst de tre första delarna av, dessutom vid två olika tillfällen. Sommaren 1996 satte jag ihop en läslista som hette duga men jag kom inte särskilt långt i den - jag promenerade och lyssnade på ABBA i stället, har jag för mig - och den inkluderade Proust men jag strandade alltså. När jag läste litteraturvetenskap läste vi om Proust, vilket verkligen gjorde mig sugen på att fortsätta men av det blev intet. Många år senare gjorde jag ett nytt försök men kom inte längre. Det är något med långsamheten och omständligheten - jag älskar att befinna mig i de där Monetmålningarna men efter ett tag blir jag för rastlös.

Ett annat dåligt samvete är Robert Musils Der Mann ohne Eigenshaften (Mannen utan egenskaper) som står som en kloss i min bokhylla. 1600(?) finstilta sidor bibelpapper. Det var länge sedan jag kunde inbilla mig att min tyska skulle räcka ens ett hundratal sidor - nu handlar det nog om meningar. Men den står där och bidar sin tid, eller om det är jag som bidar min tid.

Ytterligare en tysk kloss är Thomas Manns Der Zauberberg (Bergtagen), i sammanhanget är den ändå den tunnaste med sisådär tusen sidor. Här har jag dock en utväg: jag har den i svensk översättning av bl.a. Karin Boye och Boye är ju ändå Boye, vilket skulle göra det betydligt mer acceptabelt att inte läsa på tyska (jodå, jag läser numera tyska böcker i översättning utan att det känns direkt plågsamt men vissa böcker hamnade på min mentala borde-läsa-lista just p.g.a. tyskan och det skulle kännas som att fuska mot någon egen galen regel).

7 kommentarer:

Sanna sa...

Jag tog mig faktiskt igenom Zauberberg i vintras, det var något av ett sisyfosarbete. Men i efterhand kändes det värt det! Proust och Musil sneglar jag också på ibland men de är ju så lååånga...

Anonym sa...

Det är lite jobbigt att starta i 1000sidorsböcker. Så jag kan förstå att Bergtagen tog tid att läsa :)

Mia Eggimann sa...

Nix ingen av dem har jag, det är väl tur egentligen.
Mer dåligt samvete vill man inte ha.

Anna sa...

Tegelstenar och dessutom på främmande språk är väldigt säälan läsat hos mig. Jag imponeras av er som ger er på dem. Proust är, liksom Ulysseus såna där böcker som jag nöjer mig med utdrag från. ;-)

Helena sa...

Egna galna regler är inte alltid det som är bäst för en :)

Saga sa...

Sanna: Efter att ha läst din kommentar tog jag faktiskt fram min Der Zauberberg och bläddrade lite i den men det kändes som om den skulle ta resten av året och fick flytta in i bokhyllan igen.

Men visst är det omfattningen av dessa böcker som får dem att förbli helt eller delvis olästa, samt då för mig tyskan.

Ulysses har jag läst men bara på svenska - den hade också kunnat få vara med för jag skulle verkligen vilja läsa den på engelska någon gång.

Freja sa...

"På spaning..." har jag nog aldrig känt en önskan att läsa, lycka till!