fredag 26 juni 2015

Inläst: Kvällarna, nätterna


Fotografi: Isabelle Pedersen
Jag är läsare, inte författare. Visst har jag skrivit några dikter och noveller, sådär som (nästan) alla läsande tonåringar har, men med några enstaka undantag var de inte särskilt bra. Mitt skrivande resulterar i brev, mail, blogginlägg och bokrecensioner och det brukar inte bekymra mig. En kväll när jag nattade mina barn var det ändå som om det plötsligt fanns en historia att skriva ned. Medan de somnade formulerade jag den och när deras andetag var jämna tassade jag ut ur rummet, svepte om mig min yukata och knapprade ned det hela på datorn.

Ett par månader senare fick jag se att en bekants bekant sökte idéer, texter, noveller och lite vad som helst till sin app och på vinst och förlust skickade jag in min novell. Jag är inte någon författare och att redigera text är inte min starka sida men efter ett par vändor var bearbetningen klar och resultatet inläst och idag har min historia premiär i Tempus Fugit, en app där man kan lyssna på pjäser och berättelser på de platser där de utspelar sig.

Kvällarna, nätterna handlar om en sommar och om en vänskap som är perfekt men inte som den borde vara, om kylan och mörkret som kan finnas på insidan, trots att sommarkvällarna är varma. Den utspelar sig på Södermalm kring Mariaberget och det är jag själv som har läst in den.

Här finns Tempus Fugits hemsida.

Här och här kan man ladda ned appen.



tisdag 23 juni 2015

Något litet i alla fall

Hedengrens bokhandel, som funnits sedan 1997, är på väg att duka under, då allt fler av de böcker som säljs, säljs via Internet. Jag har aldrig varit någon stor kund hos Hedengrens - eller någon annan boklåda heller, för den delen, eftersom jag alltid varit mer för att låna på bibliotek än för att köpa böcker - men nog har jag gått där och tittat och suktat, och naturligtvis handlat någon gång ibland.

Artikeln i DN gör mig beklämd men samtidigt är jag ju en av de skyldiga för de få nya böcker jag köper, köper jag oftast på Bokus och Adlibris, inte på Hedengrens eller något mer närbeläget alternativ. Igår gjorde jag ändå min mikroskopiska insats i form av att jag ringde och lade undan de delar av Prousts På spaning efter den tid som flytt och idag hämtade jag dem. Nu är det bara lästiden som ska till - nästa sommar, kanske? Eller i höst?

De saknade delarna 3, 5 och 8.
Det kompletta verket i en av mina pockethyllor.

Tematrio - Landsbygden

Som motvikt till förra veckans ämne Stockholm är det nu dags för Landsbygden i Lyrans Tematrio. Det här känns svårare än jag vid förstone trott. Hur mycket landsbygd måste det vara för att räknas? Och hur stor roll måste landsbygden i sig spela?

Agaat av Marlene van Niekerk är plågsam men fantastisk läsning. På en gård i Sydafrika utspelar sig ett lands historia i relationen mellan två kvinnor. Det är så mycket bitterhet och så många hårda ord, så mycket besvikelse och smärta, så mycket återhållet våld och så mycket förtäckt i något annat. Och hela tiden följer detaljer ur vardagslivet på gården, vad som måste göras för att sköta djur och mark och vad som krävs när man lever långt från städernas bekvämligheter.

Martha Sandwall-Bergströms böcker om Kulla-Gulla läste och älskade jag som barn. Det bestående minnet är väl när den fattiga torpartillvaron byts i en annan, då det visar sig att fattighjonet är dotterdotter till patron på herrgården men dessförinnan är det en väldigt realistisk skildring av hur hårt livet på landet var, även för barn.

I Wuthering Heights av Emily Brontë är det hedarna som har den tredje huvudrollen. På ett helt annat sätt än i böcker som utspelar sig i städer har naturen och kanske lika mycket vädret ett helt eget liv som oftast följer skeendet - det det är stormar, regn, snö och så det vänliga solskenet korta stunder.

lördag 20 juni 2015

Utläst: Ett flicklaboratorium i valda bitar av Maria Margareta Österholm

För flera år sedan läste jag att Maria Margareta Österholms kommande doktorsavhandling skulle behandla bl.a. böcker om anorektiska flickor, ett av mina favoritämnen, och alltså skrev jag upp den på min mentala att-läsa-lista innan den fanns utgiven. Sedan föll den mer eller mindre i glömska men plötsligt stod den där på en hylla på ett av mina bibliotek.

Ett flicklaboratorium i valda bitar: skeva flickor i svenskspråkig prosa 1980-2005 använder sig av en variant av queerteorin, där det handlar om att inte passa in i normen på andra områden än sexualitetens, en skevhet i förhållande till förväntningarna på Flickan med stort F. Denna skevhetsteori får ett stort utrymme och ändå tycker jag inte att det är så mycket av värde som kommer ut ur den.

De två romaner som bereds störst utrymme är Monika Fagerholms Diva och Den amerikanska flickan.  Därtill finns ett antal andra böcker av bl.a. Inger Edelfeldt, Maria Hede, Mare Kandre och Berny Pålsson som får illustrera vissa frågeställningar. Vad gäller det skönlitterära materialet har jag läst i princip allt och älskat en hel del, vilket kanske gör mig extra kritisk, samtidigt som det är det som motiverar hela min läsning.

Det intressanta är, att det för det mesta är ganska olyckliga flickor och kvinnor som står i centrum; de passar inte in eller gör någon form av uppror som också innebär självdestruktivitet, men i Monika Fagerholms båda böcker är det främst birollsinnehavarna som är dessa problematiskt skeva - huvudpersonen i Diva står synnerligen långt ifrån den standardiserade flickrollen, kanske just för att hon är så ickeproblematiserande i förhållande till sig själv.

När jag läser litterturvetenskapliga texter vill jag ha en ahaupplevelse kring de analyserade texterna. Jag vill få ytterligare nycklar till dem, jag vill att de ska ha förändrats för mig i och med att min förståelse för dem djupnat men här känner jag tyvärr inte att så är fallet. Jag vill läsa böckerna men jag vill det mer för dem som de alltid varit för mig, med eller utan skevhetsteorin.

Egentligen är det här kanske bara ytterligare ett exempel på hur icke lämpad för att bli litteraturvetare jag är och var men medan jag läser undrar jag verkligen hur många gånger man kan använda sig av exakt samma citat i en avhandling. För mig är det också problematiskt att det genast måste göras undantag i den redan i grunden ganska godtyckliga avgräsningen i tid och rum vad gäller utgivna romaner. Det finns en tes som ska bevisas men för att detta ska lyckas krävs det så väldigt mycket att det som är kvar blir väldigt tunt.

Tematrio - Stockholm

Den här veckans ämne för Lyrans Tematrio är Stockholm, staden där jag är född och uppväxt och där jag fortfarande bor. Den här veckan har jag dock tillbringat i en helt annan europeisk huvudstad, och det är därför jag är så sen med mitt bidrag.

Snöängel av Anna-Karin Palm har varit med förut i minst en Tematrio, men så är den också väldigt bra. Det är vintern 1985/86 i Stockholm och det är något underligt som pågår, liksom något pågick i staden ett par hundra år tidigare då Gustaf III mördades. I denna underbara intertextualitetsspäckade roman är staden något av en huvudperson, en konstant då allt annat flyr undan.

Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson skildrar livet i 1920-talets Stockholm. Det är en brytningstid där motsättningen mellan landsbygd och storstad ställs på sin spets och den eftertraktade stadstillvaron visar sig vara betydligt hårdare och smutsigare än väntat.

I Johanna Nilssons samhällskritiska roman Rebell med frusna fötter studerar Stella på Handelshögskolan i Stockholm, mer för att lära sig om livet än för att bli ekonom. Vid sidan av studierna ägnar hon sig åt olika projekt, som en sorts motvikt mot den likriktade skolan. På så sätt rör hon sig mellan olika skikt och grupper i olika delar av Stockholm.

fredag 12 juni 2015

Barnsligt förtjust...

I höstas konstaterade jag ju att Denise Rudberg har ett system för sina elegant crime-titlar. När jag i Svensk Bokhandels höstkatalog hittade nästa bok blev jag barnsligt förtjust över att hon fortsätter på samma sätt. Ibland räcker det uppenbarligen med väldigt lite för att glädja mig.

Men omslagen till Norstedtsutgåvorna var bra mycket snyggare, tycker jag.

onsdag 10 juni 2015

Tematrio - Sverige idag


Den här veckan önskar Lyran att vi fyller Tematrion med samtida litteratur som gestaltar Sverige som det är. Omedelbart går tankarna till böcker som är ganska dystra på ett eller annat sätt och jag önskar att jag ska hitta något med en mer positiv utgångspunkt. Visst, det finns massor att vara missnöjd med i dagens Sverige, men det finns också sådant som är bra och om man bara tillåter sig att se det dåliga kan det till sist bli en övermäktigt. Tyvärr känns det smått hopplöst...

Utbrändhet/utmattningsdepression är något som drabbar allt fler och en som går in i väggen redan i unga år är Lisa i Marika Kings Supernova. Hon jobbar hårt som managementkonsult och älskar sitt arbete men det finns en gräns för hur mycket hennes kropp och själ klarar av. Fortsättningen Projekt längtan visar mer av hopp och möjlighet till förändring. Här och här har jag skrivit om Supernova.

Vi konsumerar allt mer men börjar också fundera på om det verkligen är en ökad konsumtion som är meningen med livet. Shopstop - rapport från ett celibat av Gunilla Brodrej är inte en roman utan en blandning av dagbok och reportagebok där utgångspunkten är det shoppingfria år Gunilla Brodrej bestämde att 2013 skulle vara. Hennes gränser för vad som är tillåtet är ganska vida men det är ändå en stor omställning för henne, liksom det skulle vara för väldigt många av oss.

Jag minns inte hur många procent av de ingångna äktenskapen som slutar i skilsmässa nu men många är det i alla fall. Kärleken är inte längre per definition livslång, och har inte varit det på bra länge. Jag var inte överförtjust när jag läste Peo Bengtssons Kärleken passerade här en gång men tycker samtidigt att den har en del poänger i sin skildring av livet efter skilsmässan. För ovanlighetens skull, i alla fall i litteraturen, är det en man som är den lämnade, ratade och faktiskt också mer omvårdande.

tisdag 9 juni 2015

Utgallrat


Idag gick vi till ett av våra närbelägna bibliotek (jag bor offish men med två bibliotek på gångavstånd) och bunkrade sommarläsning åt barnen samt gick igenom det som gallrats i år. Tyvärr hade de inte kommit till böckerna för mindre barn än - eller om det var tur, eftersom det blev tungt nog ändå. Jag samlasde ihop en hög sommardeckare till min man och så den här traven till mig själv.

Jag har alla böckerna om Harry Potter på engelska men för barnen kommer jag att behöva dem på svenska så Harry Potter och fången från Azkaban var given - sedan kom jag hem och insåg att just den har jag redan köpt på svenska... 

Christin Ljungqvists Kaninhjärta kan nog passa regniga kvällar ute i ingenstans i sommar och Madonnaboken kan jag ha som uppvärmning inför höstens konsert. Karin Boyes Kallocain har jag redan men jag kunde inte låta bli och de två Excessböckerna köpte jag enbart för formatet. Jag är helt enkelt hopplös.

lördag 6 juni 2015

En till

Jag visade ju upp det fantastiskt snygga omslaget till Modernistas utgåva av Vladimir Nabokovs Lolita här. I kväll hittade jag samma författares Ögat. Vackrare böcker får man leta efter, även om jag ju också älskar omslaget till Karolina Ramqvists Den vita staden.


fredag 5 juni 2015

Böcker som lockar till läsning av annat

I vår känns det som om jag läser extremt många böcker som får mig att vilja läsa andra böcker, att läsa om böcker och att rent allmänt vilja läsa mer. Den främsta orsaken är ju att jag inte bara läst skönlitteratur, även om också romaner kan locka till läsning av andra romaner.

Först var det Reading Lolita in Tehran av Azar Nafisi, årets första litterära memoarer, som fick mig att vilja läsa om Lolita och en hel del annat och You or Someone like You av Chandler Burr, vilket faktiskt är en roman om en improviserad läsecirkel som blir till flera och där jag naturligtvis vill läsa eller läsa om flertalet av de cirklade böckerna.

Och så var det Husmoderns död och andra texter av Sara Danius, som fick mig att vilja läsa/läsa om Proust och Joyce och Mann. Sedan Maria Margareta Österholms doktorsavhandling Ett flicklaboratorium i valda bitar - skeva flickor i svenskspråkig prosa 1980-2005, som fick mig att vilja läsa om Monika Fagerholms Diva och Den amerikanska flickan.

Den här veckan har det blivit två till - Samantha Ellis litterära memoarer Mina hjältinnor, där vartenda kapitel väcker egna litterära barndomsminnen till liv, liksom lusten att själv läsa om alla böckerna jag älskade som barn och tonåring. Nu vill jag läsa mer Austen, fastän jag tillhör Team Brontë, och läsa om Borta med vinden och - faktiskt - Lace.

Slutligen Kom, madame, fru av Carl-Göran Ekerwald, där Vilhelm Ekelund dyker upp mest överallt - för mig är Vilhelm Ekelund i stort sett "Då voro bokarna ljusa" men för ett antal år sedan gav mig min svärmor hans samlade dikter i två band och nu är det kanske dags att de slutar samla damm i hyllan?

måndag 1 juni 2015

Månadsbokslut maj 2015

Jag kan inte riktigt förstå att det redan är juni, vart tog maj vägen? Vart tar mitt liv vägen? I början av maj fick nästa barn vattkoppor och slutet av månaden var en räcka av kvartsamtal, föräldramöte och öppet hus i skolan samt en konferens, så det är kanske inte så konstigt att det gick fort.

För första gången läste jag en bok två gånger direkt efter varandra, Den vita staden av Karolina Ramqvist, och för första gången fick jag så många recensionsexemplar att jag måste planera läsningen av dem (säkerligen vardagsmat för många men inte för mig).

Med denna läsning och omläsning nästan i ett, som jag rent statistikmässigt räknar som två böcker, läste jag ut sju böcker och av dem var

två på engelska
en översatt till svenska
en skriven av en man
en omläsning
en fackbok (doktorsavhandling!)
två lånade på biblioteket
en e-bok
ett recensionsexemplar