Som motvikt till förra veckans ämne Stockholm är det nu dags för Landsbygden i Lyrans Tematrio. Det här känns svårare än jag vid förstone trott. Hur mycket landsbygd måste det vara för att räknas? Och hur stor roll måste landsbygden i sig spela?
Agaat av Marlene van Niekerk är plågsam men fantastisk läsning. På en gård i Sydafrika utspelar sig ett lands historia i relationen mellan två kvinnor. Det är så mycket bitterhet och så många hårda ord, så mycket besvikelse och smärta, så mycket återhållet våld och så mycket förtäckt i något annat. Och hela tiden följer detaljer ur vardagslivet på gården, vad som måste göras för att sköta djur och mark och vad som krävs när man lever långt från städernas bekvämligheter.
Martha Sandwall-Bergströms böcker om Kulla-Gulla läste och älskade jag som barn. Det bestående minnet är väl när den fattiga torpartillvaron byts i en annan, då det visar sig att fattighjonet är dotterdotter till patron på herrgården men dessförinnan är det en väldigt realistisk skildring av hur hårt livet på landet var, även för barn.
I Wuthering Heights av Emily Brontë är det hedarna som har den tredje huvudrollen. På ett helt annat sätt än i böcker som utspelar sig i städer har naturen och kanske lika mycket vädret ett helt eget liv som oftast följer skeendet - det det är stormar, regn, snö och så det vänliga solskenet korta stunder.
tisdag 23 juni 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Varierande landsbygd!
Det låter väl som en alldeles utmärkt trio!
Svindlande höjder är en av mina favoriter. Agaat har jag inte hunnit läsa än men den väntar i bokhyllan...
Svindlande höjder är en favorit:).
Böckerna om Kulla-Gulla är ju riktiga klassiker.
Jag är inte säker på om jag verkligen har läst om Kulla-Gulla - det låter så bekant men jag får inte upp någon minnesbild.
Fin trio! Kulla-Gulla minns man ju. :)
fin trio! har faktiskt läst den alla. Agaat är så bra
Skicka en kommentar