måndag 17 april 2017

Att vilja att någon annan ska välja (och välja bort)

Idag skriver jag om Nicholas Ringskog Ferrada-Nolis bok Den andra musiken - en introduktion till att lyssna på klassisk musikdagensbok.com.

Liksom jag uppskattar alla försök att få människor att förstå ekonomi lite bättre uppskattar jag motsvarande vad gäller klassisk musik. Jag älskar klassisk musik - eller västerländsk konstmusik som den mer korrekta termen lyder, då "klassisk musik" inte alls behöver vara gammal, och tycker att det är tråkigt att så många har en idé om att de inte tycker om den - när den innehåller så många disparat olika stilar. Alltså är jag i grunden positivt inställd till en peronligt hållen introduktion till denna genre.

Tyvärr tycker jag att han misslyckas en aning i sitt uppsåt då en nybörjare framför allt behöver någon som verkligen väljer - och väljer bort. Här presenteras drygt 200 verk och det blir på tok för mycket. På 250 sidor kan det inte bli annat än mycket kortfattat och ytligt och det är dessutom sällan man får förklarat vad det är i musiken som gör att den platsar på denna favoritlista, för det är ju en sådan det är frågan om.

Klassisk musik (ja, jag fortsätter kalla den det) blir bättre ju mer man lyssnar till den, ju mer man sätter sig in i det enskilda stycket, varför det många gånger kan vara bättre att lyssna fem gånger på en symfoni än en gång vardera på fem olika. Till boken hör en spellista på Spotify med en speltid på närmare 30 timmar och om man lyssnar igenom den blir man närmast vimmelkantig. Klassisk musik overload.

Om man undrar var man ska börja då svarar jag Mozart. Alltid Mozart.

Här finns recensionen.

Inga kommentarer: