Nytt (läs)år

Ibland är jag noga med vilken bok jag inleder ett nytt år med, ibland är det helt slumpmässigt. Eftersom jag läste ut en bok den 30 december hade jag väl tid att fundera men valet av nästa bok var självklart - Lucrezias porträtt av Maggie O'Farrell, en bok jag helt missat men så fort jag fick syn på (på Feelbadbibliotekariens Instagram) visste att jag dels ville läsa, dels skulle köpa till min mor i julklapp, eftersom både hon och jag tyckte att Hamnet var fantastiskt bra. Jag vet inte om hon har hunnit påbörja den än men jag har i alla fall läst några kapitel i mitt biblioteksexemplar och hittills lovar det gott.

Jag brukar ju inte ha några särskilda läsprojekt längre men tänker fortsätta min omläsning av Maria Langs deckare i ordning. Nästa på tur är Mörkögda augustinatt men det känns som om det kommer att dröja ett tag, med tanke på att min att-läsa-lista som vanligt fylls på betydligt snabbare än jag hinner beta av den (och jag vill inte att läsandet ska vara ett avbetande heller). 

Så sent som i eftermiddags var jag tvungen att notera två av Doris Lessings böcker, eftersom en vän hänvisade till dem i stället för att förklara komplicerade relationer som tynger henne. Jag tycker så mycket om det sättet att gå till litteraturen - någon har redan sagt det man vill eller behöver säga, någon har formulerat det man själv inte riktigt får fatt i. I somras läste jag om gamla brev fyllda av uppmaningar om att läsa olika verk och jag har blivit likadan - när en kollega blir sjukskriven för utmattning är min första tanke att hon behöver läsa Åsa Linds böcker om Sandvargen, för sina barn och för sig själv..

Jag börjar med Lucrezia och kan hamna var som helst, när som helst. Ännu ett läsår framför mig.