Utläst: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon

Denna långbetitlade bok har jag tänkt läsa ett bra tag nu men inväntat ett biblioteksexemplar på engelska - tills den låg där i tvättstugan och jag tänkte att det var meningen att jag skulle läsa den på svenska. Jag är inte helt säker längre, eftersom jag tyckte att det fanns en del språkliga underligheter som lättast skulle kunna förklaras med översättning.

Christopher är en femtonårig pojke som lider av någon form av autism, eventuellt Aspergers syndrom (det står lite olika på olika ställen och jag är inte så hemma på diagnoserna). I skolan får han i uppgift att skriva en bok och det är den boken vi får läsa. Eftersom Christopher gillar Sherlock Holmes blir det en deckare, en sann sådan, eftersom Christopher en natt hittar grannens hund död. Mördad. Han försöker lösa mysteriet och gräver upp hemligheter på helt andra områden och tvingas göra saker han tidigare aldrig skulle ha vågat.

Jag hade hört en massa positivt om den här boken innan jag började läsa och ville verkligen tycka om den, vilket jag också gör, men inte så mycket som jag skulle önska. Jag kan som sagt inte så mycket om autism/Asperger men för mig framstår Christopher som ganska trovärdig, både i vad han gör, hur han gör det och hur han skildrar det - med vissa undantag. Vid ett tillfälle beskrivs utförligt att han inte fantiserar, han föreställer sig inte saker som inte har hänt, och på nästa sida finns en lång fantasi om hur han sitter i en ubåt och far bort från allting. Då undrar jag hur författaren tänkt, när alla andra diskrepanser förklaras så tydligt: "det här är en liknelse, inte en metafor".

En tanke jag hade var också om det skulle kunna vara en bra bok för gymnasister med Asperger, då jag har en släkting som arbetar på en sådan skola men nu kan jag bara råda henne att läsa boken själv, den är inte tillräckligt bra för att jag ska kunna rekommendera den annars .