Utläst: Bergets döttrar av Anna Jörgensdotter

Att läsa Bergets döttrar efter Glitterscenen är inte någon bra idé. För lätt att dra paralleller och jämföra och utfallet blir till Anna Jörgensdotters nackdel. Tre systrar, två som står varandra nära nära och jag får dem till tvillingar. Karin/Sofia blir till Solveig/Rita. Berättelserna i berättelsen presenterade för likt dem i Glitterscenen. Jag slukade Pappa Pralin med hull och hår men här är det kärvare. Det realistiska med smått fantastiska inslag, det noggrant efterforskade och små små kilar: var brudöverlämning verkligen något som förekom i Sandviken på 1930-talet? Det är ju något som varit ganska ovanligt i Sverige fram till nu. Jag läser på ytan men tränger aldrig in i berättelserna, tar aldrig till mig de kämpande människorna. De förblir platta för mig och jag längtar tillbaka till Trakten.