måndag 25 juli 2016

2016-07-25 11.55


Så. Jag har en mer exakt tidpunkt för när jag äntligen läste ut Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt än för mitt andra barns födelse (vilket egentligen bara har att göra med att det var en surrealistisk förlossning men det låter snyggt). Sagda barn satt vid min sida och spelade Plants versus Zombies så det var vitt skilda tider och världar som möttes där i förmiddags.

Det har varit intressant, givande och krävande läsning, som inte sjunkit in än - om den någonsin kommer att göra det. Ett projekt jag på sätt och vis inledde för tjugo år sedan, då jag misslyckades, men som jag nu började planera för ett år sedan. Det är märkligt att vara framme vid målet, samtidigt som det känns väldigt skönt att återerövra min lästid.

Framöver siktar jag på intrigdrivna böcker men jag funderar också på om jag ska schemalägga en fackbok om Proust och/eller På spaning... per månad resten av året, eftersom jag inte hunnit med någon sådan kringläsning. 2016 - mitt år med Proust. Ja, kanske det.

2 kommentarer:

Tantaugusta sa...

Grattis! Jag har en ganska långsiktig plan på min proustläsning. Tänkte ta tag i andra boken efter sommaren, stärkt av att första delen faktiskt var riktigt bra.

Saga sa...

Vad roligt att du fått tag på, läst och gillat första delen! Jag tror på att låta läsningen ta den tid den tar - för att finna den tid som flytt måste man hitta ett annat tempo än det vanliga, för läsande, tänkande, allting just då. Agenten Maria Enberg citerade och liknade Proustläsning vid en Marie Petersons utsaga om handarbete "en civil olydnad, ett envist hävdande av långsamhet".