måndag 30 december 2013

Utläst: Sharp Objects av Gillian Flynn

Jag brukar vara ganska ordentlig och läsa böcker " i ordning" men när det gäller Gillian Flynn har jag läst hipp som happ. Först Dark Places, eftersom det var den jag fick tag på, sedan den senaste, Gone Girl, eftersom den var mest aktuell, även om "alla andra" läst den för ett bra tag sedan, och nu senast debutromanen Sharp Objects. Eftersom de är helt fristående från varandra spelar det egentligen inte någon roll.

I Sharp Objects övertalas journalisten Camille Preaker att tillbringa en tid i staden där hon växte upp för att rapportera om ett mord på en tioåring - nu har ytterligare en flicka i samma ålder försvunnit och. chefredaktören ser möjligheten att göra ett scoop. Camille ser mest ett lidande men hem reser hon, rakt in i småstadens skvaller och den egna minst sagt dysfunktionella familjens inferno, där en avliden dotters ande svävar över hemmet. Hennes hemmahörighet är både till fördel och nackdel i arbetet men personligen far hon inte väl av att befinna sig där.

Det är en obehaglig bild av en familj och av en stad men den griper ändå inte tag i mig. Det är något som blir lite för mycket, som ställer sig i vägen. Jag har en faiblesse för olyckliga flickor, flickor som svälter sig, skär sig, är deprimerade och har självmordstankar, men här har självskadebeteendet tagits till en annan nivå, på sätt och vis logisk och rimlig, på sätt och vis... just för mycket. På samma sätt är det med en aspekt av de mord som begås, en detalj och motivet till den - just för mycket.

Camille är en sorts "antihjältinna" jag känt mig lite lätt trött på sedan jag först stiftade bekantskap med henne och hennes gelikar - de sargade, härjade kvinnorna i deckare och thrillers som löser gåtorna medan de dricker whisky som om det vore vatten (ungefär) och inte är främmande för även starkare saker och som bitvis upprepar ett annars stereotypt manligt beteende, som det skildras i just deckare och thrillers och som jag är ännu mer trött på.

Inga kommentarer: