tisdag 17 juni 2014

Tematrio - Re(ad)cycling

Den här veckan handlar Lyrans Tematrio om böcker där författaren på ett eller annat sätt återanvänt en annan författares material. Det här är en guldgruva, nej, något som är mycket lättare att finna än guld så för att få med några fler exempel låter jag trion utgöras av verken som i detta fall är originalen.

Homeros Odysséen, som skildrar Odysseus tioåriga hemresa efter det Trojanska kriget, har återanvänts av bl.a. James Joyce i Ulysses, där de tio åren i den grekiska övärlden i stället blivit ett dygn i Dublin. I Strändernas svall följer Eyvind Johnson förlagans förlopp men använder fler perspektiv och lägger till psykologiska aspekter. The Penelopiad av Margaret Atwood har den väntande hustrun Penelope i centrum men perspektivet är ändå mer nutida, eftersom den berättas från dödsriket.

Drottningens juvelsmycke av C. J. L. Almqvist är en av mina älsklingsböcker och även om det känns som om det är ganska få som läst den känner alla till Tintomara. Och Tintomara är den som får berätta sin historia i Eva-Marie Liffners Lacrimosa - eller, Tintomara, här är det Ros/Rose/Ross, som ska vara en sorts verklig förlaga som för pennan. Här lånas det fritt ur såväl Almqvists liv som verk och resultatet är ganska ojämnt. På ett helt annat sätt förhåller sig Anna-Karin Palm till grundmaterialet i sin Snöängel - det är såpass subtilt att det tar ett bra tag innan jag förstår vad det är jag läser. Parallellerna är många men även dem förutan är det en helt fantastisk roman.

Jane Eyre av Charlotte Brontë är också en av mina älsklingsböcker, omläst flera gånger och dissekerad när jag läste litteraturvetenskap. Jean Rhys berättar i Wide Sargasso Sea om Rochesters första hustru, om hur hon egentligen blev den där galna kvinnan på vinden. I Jasper Ffordes The Eyre Affair utsätts boken för ett allvarligt brott: Jane Eyre kidnappas och upplösningen innebär att bokens handling förändras. Jasper Ffordes böcker om Thursday Next skulle kunna fylla ett par egna Tematrior - här finns en specialstyrka inom polisen inriktad på litterära brott och att skiljelinjen mellan litteratur och verklighet är en fiktion blir alltmer uppenbart. Det är hisnande, smart och roligt, särskilt om man gillar ordlekar och är hyfsat väl bevandrad i framför allt klassisk brittisk litteratur. Lost in a Good Book och The Well of Lost Plots är de bästa.

6 kommentarer:

Marie sa...

Vilken kreativ och rolig tematrio du fått till! Jag tyckte också mycket om Snöängeln, som utspelar sig i en väldigt nära förfluten tid, som jag trodde att jag hade glömt. Strändernas svall är en annan bok som jag aldrig glömmer. Var väldigt ung när jag läste den och det skulle vara roligt att läsa om.
Tack för tips på både nya och gamla böcker.

Sanna sa...

Så mycket info du fick in, det var väldigt många bra tips! Jag älskar Fforde, de är så nördiga och härliga... Han har tagit metalitteraturen ett par snäpp längre än alla andra!

Helena sa...

Imponerande trio :) Men The Jane Affair och jag gick inte ihop. Det fanns inslag jag gillade, men det blev för mycket för mig...

Anna sa...

Ännu en variant på Jane Eyre, alltså! Jag hade faktiskt aldrig hört talas om den. Tack för tipsen!

Saga sa...

Tack för berömmet! Jag tyckte att det här var ett väldigt roligt tema och faktiskt ganska lätt att välja, trots överflödet.

Det är roligt att fler läst Jasper Fforde, även om han inte riktigt var något för dig, Helena. Själv läste jag fyra stycken väldigt tätt och det var som att föräta sig på något man älskar.

Freja sa...

Wow, så många böcker du hade koll på, tack för alla tips!