tisdag 25 oktober 2016

Liv och död

Igår skrev jag om Lotta Olssons andra roman, De dödas verkliga antal, på dagensbok.com.

En kvinna vandrar runt i sin lägenhet vid Vanadisplan. Hon har ett beslut att fatta och hennes tankar flödar fram i en strid och ganska osorterad ström. Till en början har jag svårt för alla dessa ord men snart framträder ett mönster där valen och kvalen, kärleken, lusten, det möjliga livgivandet, språket och döden är det som återkommer.

Det är nutid så att det skriker om det men samtidigt försett med en mytisk överbyggnad (underbyggnad?) i den nordiska mytologins Freja - en inversion av Lotta Olssons diktsamlingar där myten varit huvudberättelsen som fått inslag av vår tid.

Och trots all bitterhet och smärta, trots att jag inte vill att det ska gå som det går älskar jag det. Jag ömmar för den trötta redaktören som förlöser andras texter, som vrider och vänder på språket för att uppnå exakthet också när det egna livet är som lösast i konturerna.

Här finns recensionen.

2 kommentarer:

Birgitta sa...

Så intensivt och inkännande du skriver om boken (ja, jag kollade upp recensionen på Dagens bok också). Tror att jag måste läsa den, faktiskt.

Saga sa...

Tack! Hoppas att jag inte ger dig alltför höga förväntningar nu, bara.