Fiktiviteter-Helena har en julkalender där man får veta saker främst om hennes läsande och där man får besvara frågorna själv. Men favoritomslag måste man ju visa i bild, därav detta inlägg.
Jag kan läsa en bok för omslagets skull. Jag kan faktiskt mycket väl köpa en bok av samma orsak. Däremot har jag nog aldrig låtit bli att läsa en bok för att omslaget var hemskt om jag hade något annat skäl att tro att den kunde vara något för mig. Men precis som när det gäller min litterära smak (eller kanske avsaknaden av, den är alldeles för eklektisk för att enkelt förklaras) är det en mängd olika typer av omslag jag faller för. Jag gick ned i biblioteket för att plocka fram några men det gick nästan inte att sluta. Tyvärr är jag ingen bra fotograf (och värre blir det klockan tio på kvällen i ett rum med en enda lampa, taklampan).
 |
| Karin Boyes 1920-talsomslag lyckas vara både rena och snirkliga samtidigt. |
 |
| Jag är svag för 1950-talets typsnitt och färgblock. |
 |
| Penguinomslagen behöver väl egentligen ingen kommentar. |
 |
| Här handlar det mer om representanter för något jag gillar än själva omslagen - snirklar, rosor, snickarglädje, såväl bokstavligen som bildligen. |
 |
| Rött och svart och grafiskt. |
 |
| The Old Man and the Sea-omslaget är ett av mina verkliga favoritomslag. The Thirteenth Tale representerar bokomslag med böcker. |
Och just nu funderar jag på om jag inte borde gå ned i biblioteket igen och
a) ta reda på illustratörer och formgivare
b) fotografera den och den och den boken...
men barnen hostar så väldigt att jag vill hålla mig i närheten av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar