Det tar ett tag innan jag verkligen kommer in i den, Generation Loss av Elizabeth Hand. Det är något som spjärnar emot, något mer än de skyhöga förväntningarna som bibringats mig av - så klart, Helena Dahlgren bland andra. Men så, plötsligt, sitter jag fast och vill bara läsa, läsa vidare och sedan fortsätta. Jag vill inte att boken ska ta slut, jag vill stanna där, trots att det är obehagligt och skrämmande, trots en hel massa saker. För det är något oemotståndligt lockande i det också.
Cassandra Neary är närmare femtio och hennes fifteen minutes of fame inföll för trettio år sedan, då hon som mycket ung fotograferade punkare och missbrukare, döda och halvdöda, och själv poserade som pendang till olika konstverk. Sedan har tillvaron aldrig nått upp till några liknande höjder och hon hankar sig fram på ett bokhandelslager, dricker för mycket, tar för mycket blandade piller, har otillfredsställande relationer o.s.v. Så får hon ett uppdrag, att intervjua en synnerligen tillbakadragen äldre kultfotograf och beger sig från sitt New York till ett förvintrigt Maine. Kylan är förlamande, samhället förvirrande. Men ändå är det något som lockar och drar, Cass känner sig på något märkligt sätt hemma där, även om ingenting blir som hon tänkt sig. Det finns så många hemligheter, så många frågor, så många flyktiga ledtrådar till något, men vad?
Medan jag läser undrar jag vad det är jag väntat mig, eftersom det känns som om det jag får är något helt annat. Jag har också fastnat i baksidestextens ord och väntar på något som kanske inte är värt att vänta på. Eller också är jag bara långsam. Det spelar ingen roll, för det är så bra, det är en egen värld på flera sätt och det är väldigt svårt att beskriva varför det är så fängslande. Cass är en märklig hjältinna med en mängd osympatiska drag men samtidigt tycker man ju om henne och vill henne väl, trots att hon inte gör det hon borde/man vill/man tycker att hon borde. Thrillermomentet befinner sig länge i periferin men när det väl infinner sig - då blir jag faktiskt rädd, och förblir det. Sedan är det en väldigt fascinerande skildring av fotograferande också, även om det väl inte direkt är en lämplig inspirationskälla.
Nu velar jag - ska jag beställa den inbundna Available Dark eller ska jag vänta till den kommer i pocket så att de kan matcha varandra i bokhyllan?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar