Idag tog vi oss till biblioteket och lämnade tillbaka en trave bilderböcker som egentligen skulle ha lämnats för en vecka sedan. Jag skäms när jag är försenad men just nu blir jag nästan glatt överraskad när jag inte är det - med fyrtio lån hemma, varav kanske fyra vuxenböcker, och bilderböcker i backar, högar och drivor är det inte så lätt att administrera det hela som jag skulle önska. Lösningen är så klart att inte låna hem så mycket men jag kan inte säga nej när vi är på biblioteket. Jag älskar böcker, jag vill att barnen också ska älska böcker, alltså måste de få låna. Annars får jag ju dessutom läsa samma tre böcker fem gånger vardera på rad, vilket jag inte riktigt står ut med.
Den här gången gick vi dock därifrån med tio-femton färre böcker än vi kom dit med, vilken seger!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Här har vi en till som lånar för mycket och lämnar tillbaka för sent. Pinsamt men sant. Turligt nog är bibliotekspersonalen här på orten både trevliga och förstående. För en tid sedan lånade jag en barnbok som bara gick upp i rök här hemma. Den var ingenstans hur vi än letade. Så idag dök den plötsligt upp, som från ingenstans; och låg på köksbänken. Tack för det hustomten!Läste förresten att du gillade "Min syster Sophie" och "Alltid den där Anette". Det är två böcker som även jag tyckte väldigt mycket om. Läste dem för bra många år sedan, men båda historierna kryper in under skinnet och följer med långt efter att sista sidan är läst.
Där jag bor är det tack och lov inte förseningsavgift på barnböckerna, vilket naturligtvis inte betyder att man ska slarva.
Det är länge sedan jag läste och läste om såväl Alltid den där Anette som Min syster Sophie men visst stannade de kvar i minnet, och nästan lite i kroppen också.
Skicka en kommentar