Utläst: Moderspassion av Majgull Axelsson

Några sidor alldeles i början av Majgull Axelssons Moderspassion tvekar jag - men vänta nu, skulle det inte handla om en ovädersnatt på en vägkrog, skulle det inte vara någon sorts Decamerone? Några sidor värjer jag mig, förstår inte, får inte ihop det och sedan - lättnad och trygghet. Som jag skrev häromdagen, min läsning har kärvat lite för mig, känts krävande och tung även när den inte varit det, vilket gjorde kontrasten så mycket större. Villigt lade jag mig i händerna på en skicklig berättare och vilade i förvissningen att det skulle bli en bra historia. Och det blev det. Bra och hemsk och sorglig och tack och lov var jag hemma när jag kom till de värsta bitarna, när tårarna inte bara rann stilla utan stegrades till ett totalt oestetiskt bölande.

Jo, det är en vägkrog. Jo, det är en oväderskväll- och natt men det är så mycket mer än så och det decameroneska är de olika personernas perspektiv men inte i samtidigheten. Dominerar gör i alla fall Minna, vägkrogens ägarinna, dotter, dotterdotter, systerdotter och mor i en familj utan män, fyra generationer kvinnor som drabbas av dåligt rykte. Det är mödrarnas synder - och de frånvarande fädernas - och ett litet ord på fyra bokstäver som en skamfläck. Om och om igen.

Men Minna är inte ensam. På vägkrogen finns biträdet Anette, ständigt sur och tvär och fast i sitt äktenskap med den alkoholiserade Sonny. Den pensionerade brandmannen Tyrone jobbar extra för räddningstjänsten och kör bandvagn i stormnatten och äter middag där. En skådespelerska som "försvann" från Dramaten dyker upp med sin vidrigt överlägsne make ekonomiprofessorn; inte konstigt att hon dricker som hon gör. Alla ganska speciella människor och de flesta i något skavande hörn tampandes med sin föräldraroll. Mödrarna kämpar mest men döms ändå hårdast.

Jag höll på att skriva att männen är överlag så osympatiska att det känns skevt men så slår det mig att kvinnorna inte heller är så sympatiskt tecknande. De har sina brister och fel allihop och de flesta gör nog så gott de kan men fel blir det i alla fall, även om några faktiskt tycks vara genuint otrevliga.