Utläst: Boken om Blanche och Marie

Not my cup of tea. Jag ville verkligen att P. O. Enquists Boken om Blanche och Marie skulle vara bra men det var den inte. Jag antar att de evinnerliga upprepningarna skulle ge samma instängda känsla som Blanches tillvaro som torso i en trälåda men jag blev bara trött på vad som kändes som tom pretentiositet (finns det ordet?). Mycket tal om laddade citat men vem är det som laddar dem? Och, please, parallellerna mellan författarens barndom/ungdom och den historia som ska berättas. Fästmannen tycker att jag ska läsa Lewis resa men nu dröjer det innan jag gör ett nytt Enquist-försök.