Utläst: The Eyre Affair av Jasper Fforde

The Eyre Affair utspelar sig 1985 i ett England som skickar trupper till det fortfarande pågående Krimkriget, som troligen förlorade andra världskriget och där litteraturen har en helt annan plats i tillvaron; vem som skrev Shakespeares pjäser debattéras vilt och det utbrister kravaller bland surrealister. En särskild gren inom polisen har hand om litteraturrelaterade brott (piratkopierade förstaupplagor, förfalskade "nya" verk etc.) och där arbetar huvudpersonen Thursday Next. Boken inleds med att hon får ett nytt uppdrag, att hjälpa till med infångandet av en av världens mest eftersökta brottslingar: Acheron Hades, en man som inte drar sig för att mörda såväl vanliga människor som litterära gestalter.

Det är en ganska hisnande historia där det tog mig en stund att acceptera den värld som målas upp. Det finns något av den Harry Potterska parallellvärlden men här är de integrerade på ett annat sätt. Det är hela tiden en mängd anspelningar på historiska händelser som fått en annan utgång och de flesta av namnen är olika ordlekar. Idéerna om förflyttningarna mellan den vanliga världen och de litterära verken är roliga och genomförandet är bra, så jag skrattade en hel del (jag fick inte så hög poäng på litteraturnördstestet men jag är tillräckligt nördig för detta).

Men det är ändå något som fattas, eller som är för mycket: det tar lång tid innan det som är det intressanta i historien börjar och ibland känns det som om det hela går på tomgång men med en extra twist här och där. Och för lite Jane Eyre för att titeln ska kännas fullt motiverad och ja, jag erkänner, det var den biten som fick mig att låna och läsa boken.