Tyvärr, den här boken var en besvikelse, förstärkt av att den är slarvigt översatt och dessutom uselt korrekturläst. Det är så många språkfel och missar som slunkit genom att jag blir alldeles matt.
Därtill är jag trött på att deckare numera måste innehålla grova sexbrott; det är bara det allra värsta som tycks gångbart och jag är trött på dessa skildringar. Jag vet att världen vi lever i innehåller hemskheter värre än de deckarförfattarna lyckas knåpa ihop men tänk, vad trevligt det skulle vara om man trodde sig om att kunna åstadkomma spänning utan det mest bestialiska, dessutom explicit skildrat? Ja, jag är konservativ, men lite mer Agatha Christie, tack!
En nittonårig flicka hittas våldtagen och mördad i en lagerlokal och ungefär samtidigt mördas en handikappad kvinna vid kusten. Har morden någon gemensamt och i så fall vad? Flera poliser, lagom politisk korrekthet (och inkorrekthet), personliga problem och allt det vanliga men på ett pliktskyldigt, oengagerat sätt. För många byggklossar, för lite känsla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag googlade fram bl.a. din blogg för att kolla om det fanns fler än jag som reagerade på den här boken. Jag har läst en hel rad Robinsondeckare och tyckt att det är bland det bästa som finns i den genren och i pocketformat. Jag läste denna i ett ständigt växande chocktillstånd. Som du sa, dåligt översatt men också slarvigt skriven på något sätt. Oberabetad. Och det värsta tyckte jag var en fascistoid tendens till att gotta sig i maktutövning över hjälplösa offer. Då tänker jag inte bara på alla dessa drabbade kvinnor utan även tex Banks attityd till mördaren och losern Jamie Murdoch. Repliken: "Lyft upp fanskapet och boja honom" tycker jag hör hemma i en kioskdeckargenre som jag inte trodde att Robinson ville associeras med. Vad har hänt? Jag känner inte igen författarrösten alls.
Skicka en kommentar