Det känns som om jag är sist av alla med att läsa Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Jag har väntat så länge att jag kanske borde ha väntat ett år till, så att alla tre delarna fanns tillgängliga direkt, som när jag läste Hungerspelstriologin. Mycket uppmärksamhet har den fått och spännande är det men det är ändå något som gör så att den inte riktigt lever upp till förväntningarna hos mig.
Engelsfors, liten håla, tråkig gymnasieskola. Sex tjejer med olika personlighet, bakgrund och familjesituation. Något märkligt som händer, något ondskefullt och farligt, och de visar sig vara de utvalda, de som kan och kommer att göra skillnad.
Medan jag läser vill jag hela tiden läsa vidare, veta mer, och även om vissa saker framstår som självklara lite för tidigt kan jag skuffa undan vetskapen och känna läslusten, läsglädjen, spänningen. Men så kommer tankarna och jag ser för mycket av konstruktionen, dramaturgin, karaktärsteckningen. Det är skickligt, det är drivet, det är välgjort - men det är synligt, på något sätt skyls inte stommen. Huvudpersonerna är visserligen sex stycken och alla får man följa, även om några får ett större utrymme, men de har sina klassiska svagheter, sina brister, sina egna hinder att övervinna. Familjerna är en liten provkarta av ungdomsböckernas favoriter av dysfunktionalitet, de tre gymnasieåren där ett år = en bok = en större utmaning fungerar precis som i böckerna om Harry Potter. Jag blir inte ivägsvept och insnärjd som i The Night Circus, glömsk av allt annat än den värld jag bjuds in i.
Men vad spelar det egentligen för roll, jag kommer att läsa de följande delarna och jag kommer att tycka om att göra det, att följa de utvalda genom deras prövningar, såväl i deras övernaturliga kall som i deras vanliga vardagliga verklighet, där somliga av dem har mer än fullt upp redan som det är. Men det är väl då det är sympatiskt med en priolista där "rädda världen" kommer på tredje plats efter bl.a. "rädda löken som håller på att brännas vid".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar