Inte leva som man lär

...eller snarare som man vill. Plötsligt har jag fyra böcker jag betraktar som pågående läsning, även om Spader Dame nog snart får betraktas som försmådd och övergiven. Allt vill jag inte släpa runt i handväskan utan läsa vördnadsfullt stillasittande en första gång, Silverfisken påbörjade jag igår och den klarar jag inte utan omväxling och så Myrrha då, för den vanliga vardagliga läsningen och för en gångs skull läser jag en bok som bara är någon vecka gammal.