söndag 14 oktober 2012

Dyrgriparna 3: Karin Boye

Just det, jag kanske skulle skriva några lite mer detaljerade inlägg i den här serien. Visa upp de där dyrgriparna, liksom, skriva lite om dem. Men var ska jag börja? Det fick bli med den författare vars antikvariska bok jag betalat mest för, såvitt jag minns.

Mina Karin Boye-originalutgåvor samt boken som var mitt första möte med hennes författarskap.
Egentligen började det på mellanstadiet. En klasskamrat var med i Läseklubben och ville värva mig som medlem och även om jag var en hängiven biblioteksbesökare kunde det kanske vara något. Man skulle köpa minst tre böcker det första året och nu minns jag inte om Karin Boyes samlade dikter var den allra första eller bara en av dem, för jag köpte inte så mycket mer än tre böcker i slutänden. Men den köpte jag och läste och markerade favoriter med gem. Till dem hörde "Från en stygg flicka" bland de mer storslagna alt. sorgliga. Då läste jag också Kallocain, vill jag minnas.

Det fortsatte när jag började på gymnasiet och fick en bästis som älskade Karin Boye och t.o.m. såg ut lite grann som hon. Vi läste Boyebiografin Drabbad av renhet av Margit Abenius och var småsvåra men höll oss i övrigt till lyriken.

Det djupnade under slutet av gymnasiet, då min pojkvän var något av en Boyeexpert och faktiskt skrev en magisteruppsats om henne. Då läste jag även de övriga romanerna, samt allt jag kunde hitta.

Och så började jag köpa originalutgåvor av diktsamlingarna - först För trädets skull och De sju dödssynderna sommaren efter gymnasiet, sedan även Härdarna och Gömda land. Och det är där vi har min dyraste - 300 kr då. Moln saknar jag fortfarande men jag brukar titta på den på antikvariat.net och bokborsen.nu. Ska jag eller ska jag inte? Det vore ju tjusigt att ha alla diktsamlingarna i original men jag tvekar; det handlar om väldigt mycket pengar för en... bok.

Prosan då? Jag har Astarte i original och Kallocain och För lite i senare utgåvor. Och så en Drabbad av renhet, så klart.

Min Kallocain i skolupplaga med instuderingsfrågor. Inte riktigt på begäran men nästan.

3 kommentarer:

Marcus sa...

Men gud vad coolt. Så snyggt typograferade de är. Att du har Kallocain imponerar väldigt mycket på mig. Men du måste ju nästan göra den komplett med Moln tycker jag. Eller lägga in hint till karln din att det kanske är dags att uppvakta snart.

Blev för övrigt väldigt sugen på att läsa Linn Ullman trots att det inte var en så känslomässig upplevelse för dig.

Har du köpt den boken eller lånade du på bibblan? Tänkte ifall du ville byta mot någon av mina? Men förstår självklart om du vill ha kvar den!

Saga sa...

Som jag minns det ser Moln ut som Gömda land; samma format, typsnitt etc. Jag tror att jag måste köpa den till mig själv; jag är nämligen inte någon lyrikläsare längre, eller i alla fall inte i någon nämnvärd utsträckning, även om jag funderar på att önska mig Lotta Olssons senaste i julklapp; födelsedagen är passerad och det blev inga böcker så Moln kanske ska få bli en present till mig själv från mig själv?

På vilket sätt är det imponerande att jag har Kallocain? Den har väl givits ut i hur många upplagor som helst; min är en skolupplaga från 50/60-talet, tror jag. Jag läste för övrigt om den i somras och blev lite besviken. Skrev dessutom en rec. jag ärganska missnöjd med.

Blev du sugen på Linn Ullmanns bok av det jag skrev, var du det inte redan innan? Det är en bok som är svårt att göra rättvisa i en recension, även om man älskar den, tror jag, och än svårare i mitt fall. "Det är inte den, det är mig det är fel på." Jag lånade den på biblioteket så den kan jag inte byta bort. Däremot Caitlin Morans How To Be a Woman men du är ju inget fan av att läsa på engelska så det går nog också bort.

Marcus sa...

Jag ville ju läsa Ullman redan innan bara för att jag vill slentrianmässigt vill läsa allt hon skriver. Men jag var inte peppad innan jag läste din rec. Även om du inte gillade den så jättemycket så beskrev du den på ett sånt sätt att man förstår vilken typ av bok det är. Och det kan man ju matcha mot sin egen "smak" ändå. Och det är ju så en bra rec. ska vara.

Roligt att du känner så att det är dig det är fel på :D Så känner jag ibland med Joan Didion. Jag tycker alltid hon är fantastisk. Men ibland på ett sätt som inte berör mig.

Varför skulle jag inte vara imponerad av Kallocaindyrgripen? Den har jag aldrig sett i annat format än som modern pocket...

Det där med lyrikläsandet känner jag igen. Jag har tänkt att jag ska börja "tvinga" mig att läsa lyrik igen. Kanske är det bara en ungdomsgrej men jag vill testa om suget är helt borta nu som vuxen.

Jag har efter samtal med @biasparrow på twitter insett att jag vill börja öva mer på att läsa på engelska. Är det någon bok du vet att jag har som som du skulle vilja ha?