Utläst: En liten chock av Johanna Lindbäck

Gustav går sista terminen på gymnasiet och är ganska besviken - hans förhoppningar om gymnasietiden har inte infriats på något plan och allt rullar på som förr. Mamma är död, relationen till pappa är haltande och ingen tjej i sikte. Men så står hon där - Eva, lärarvikarien som är bara några få år äldre, som gillar att läsa och som, faktiskt, tycks gilla både det Gustav skriver och honom som person. En förmiddag på ett fik, några lånade böcker, ett antal mail och allt börjar se ljusare ut, även om det inte är helt lätt att veta hur man ska förhålla sig till en lärare. Därtill väljs han in i skoltidningsgruppen av Elin, klassens populära tjej, och plötsligt innehåller hans liv nästan allt han drömt om. Elin visar sig vara trött på sin förutsägbarhet och de sluter en pakt om att göra något annorlunda - en liten chock.

Boken är på sitt sätt ganska förutsägbar och tillrättalagd med ganska många schabloner - å andra sidan var det så världen tedde sig också när jag gick på gymnasiet, så det kan nog stämma ganska bra, även om några situationer kanske blir lite väl tillspetsade. Den schablon som lyser med sin frånvaro är den elaka personen. Faktum är, att alla egentligen är sympatiska, även om det blir fel ibland. Jag tycker mycket om skildringen av relationen med pappan, hur alla försök till närmanden blir fel men hur kärleken ändå finns någonstans under alla lager.

Det är också sympatiskt med diskussionerna kring böcker (men så är den ju skriven av en Bokhora), även om en av dem får mig att undra lite: Eva pratar, som jag uppfattar det, kritiskt om att flickor läser böcker med pojkar i huvudrollen, medan pojkar inte läser om flickor och den här boken tycks vara ett sådant fall, därtill försedd med ett, i mina fördomsfulla ögon, väldigt tjejigt omslag.